Konsten var nå­gon­ting stort; diktandet heligt. Bureaugrafiskt arbete i för­säk­rings‑ och bankkontor är för de små kons­ter­na, för hantverken, för kopisten och för skrivaren. Författandet i en sådan fantasmatik förhåller sig med vörd­nad inför konsten och poesin, och det är för mig att se inte osannolikt att denna fantas­matik spelar en central roll i Walser uppfattning av en “Klein­pro­sa”; ɔ: en prosa som inte bara är kort, men som fram­för­allt är liten, klein, i ordets alla betydelser; inte kortprosa alltså, men småprosa, obetydlig prosa, prosaisk, mot­satt­ poetisk.