|
¶ Det sägs, att enligt traditionell rysk-ortodox praxis, skall ikonen hängas uppe i bortre vänstra hörnet från ingången sett i vilketsomhelst rum; i vilketsomhelst rum, ty här är det inte rummet – motsatt vad som är brukligt inom religiös topologi – som är ‘det västentliga’, men placeringen, och enbart placeringen.1
‒‒‒‒‒‒
1) Det är här att anmärka, att denna vikt vid placeringen, svarar till den kristna kyrkans absider, vilka, som vi lär från allas vår auktoritet Grasset d’Orcet, morfologiskt såväl som etymologiskt är att härleda från ugnen, nischen eller valvet, ɔ: en påsmässighet infogad i rummet; svarande till det latinska fornix, och på franska four eller frise, vilket ursprungligen var det ord med vilket man betecknade den platta, som placerades över två pelare eller kolonner, och som vi nu kallar arkitrav. De medeltida kyrkornas absider, är enligt vår auktoritet, en formell avledning från dessa fours, eller ugnar, av vilka de utan undantag hade 1 eller 3 av; och – kanske i samklang med förhållandet med hänsyn till den rysk-ortodoxa ikoniciteten – den plats vilken var förbehållen änglarna (för den som mer är till hedniskt barbari vill vi blott påminna om jultomten, Svarte Petter och St. Nikolaj, som bekant, alla förkristna inbrottstjuvar).