Den 17:e juni 1994, vid den 15:e etappen av den 81:a utgåvan av Tour de France, inträffade den såväl mest komiska som den mest groteska segern i nyare tids cykelsport, och kan­ske i nyare tids sporthis­to­ria överhuvudtaget (ja, undantaget är nog OS-kvartsfinalen mot Vitryssland). Det hände sig när fältets ojämförligt längste, tyngste och mest voluminöse ryttare, den 85 kg tunge och 194 cm långe Eros Poli redan 60 km efter starten i Montpellier och med 170 km till målet i Carpentras lämnade fältet för att i ensam majestät angripa etappens altöverskuggande förhindring: det legendariska Mont Ventoux, där Tom Simpson ett par decennier ti­di­ga­re hade kollapsat och dött, gott hjälpt på vägen av amfetamin, kokain, koffein och utan tvivel ett antal andra uppiggande hjälpmedel.